Fortsätt till huvudinnehåll

Det lider mot sitt slut

Nu börjar den här ledigheten lida mot sitt slut och jag har bara helgen kvar innan arbetet drar igång igen. Det är helt ärligt med blandade känslor just för att jobbet är så pass roligt och jag trivs med det men ledighet är inte så dumt det heller liksom. Jag hoppas bara att vårterminen blir något lugnare än vad höstterminen var...

Så, back till rutiner på något sätt och det känns ju alltid bra. Matsedlar ska planeras, veckan ska planeras med annat som ska göras och ja livet ska återgå till det normala. Jag har försökt nu i ett par dagar att vända tillbaka dygnet vilket inte är det lättaste, även om det funkat ganska bra då Lokförarn har jobbat och börjat tidigt så han har gått och lagt sig. Vilket i sin tur har resulterat i att jag också hoppat i säng.



I onsdags var jag på bio och såg Ted med anna, en helt fantastisk film som gav en helt annan bild än den man hade om Ted Gärdestad. Jag var ju inte så gammal när han var som störst och helt ärlig så hade jag nog inte så mycket information kring honom mer än att han sjöng fina låtar, skrev ihop med sin bror och slutligen tog livet av sig. Filmen visade baksidan av berömmelsen och Adam Pålsson gjorde rollen som Ted med bravur.
Efter filmen jäktade jag vidare till viktväktarmötet för att väga mig efter nyår, och ett 0.1 plus känns helt okej ändå. Nästa vecka tänker jag att det borde vara ett minus...

Hur går det med min mål då? Eller mitt läsmål iaf, jag har redan börjat på en ny bok så den har jag mer än 1.5 månad på mig att läsa. Jul i det lilla hembageriet på strandpromanden var en gullig och feelgood-bok som gav en skön känsla i magen. Nu läser jag en bok av Inger Frimansson, en helt ny författare för mig men hennes bok stod i bokhyllan. Mörkerspår heter den och är en psykologisk deckare. Det var antingen den eller Keplers Kaninjägaren som jag påbörjade i somras lagom till arbetet drog igång igen så den föll i glömska. Hade så mycket annat att läsa ändå...





Nu ska jag nog ta och dricka en kopp kaffe, virka en stund och titta på Hotelliggaren som visas på SVT1 om en liten stund. Ingen trettondagshelg utan en fars från Fredriksdalsteatern i Helsingborg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Say what?

När vi sitter på Grappa kommer diskussionen upp ang viktminskning, både jag och syrran är ju med i Viktväktarna och hon har ju lyckats gå ner 20 kilo så det kanske inte är så konstigt. Det är bra jobbat Leila och jag är sjukt stolt över dig. ❤️Frågan om när jag är nöjd kommer upp, och jag säger då att jag har ca10 kg kvar till det som jag har satt som mål för att bli guldmedlem och då ändå ha ett kilo tillgodo till den övre gränsen.
Då säger Yvonne, min svågers syster, att hennes dotter Catrin väger det som jag tänkt gå ner. 54.9kg för att vara exakt och det är det som jag vill ner. Jag ska alltså gå ner en hel Catrin, så påtagligt det blev helt plötsligt...


Vikten är densamma (nästan iaf) på dessa två bilder. 10.6kg kvar till målvikt.
Det är rätt så crazy när man tänker på det så. Målet är ju att bli guldmedlem och få hänga upp mitt diplom på guldmedlemsväggen hos Lena. Däremot ser jag inte mitt arbete som färdigt där utan jag är en viktväktare for life och har planer att gå på både m…

Tiden går fort när man har roligt...

Under resans gång har vi haft det riktigt riktigt roligt och så är det fortfarande. Det har förstås inte alltid varit en dans på rosor men helt klart värt varenda timme, varenda minut och varenda sekund. Vi har haft våra med och motgångar, vi har mött dom tillsammans och gått starka ur det varje gång.
Det finns ingen annan jag vill dela mitt liv med, dela min vardag med, som jag kan luta mitt huvud mot och känna trygghet. Finns ingen som kan sluta mig i sin famn och ge mig värme. Finns ingen som skrattar åt mig och med mig som han gör, liksom jag gör åt och med honom. Han får mig att må bra, känna mig älskad och värdefull även om han ibland inte alltid säger det. Romantikern i det här förhållandet är jag och det visste jag när vi kom i lag med varandra. 😄
För tio år sen lovade vi varandra att hålla oss till varann, att någon dag gifta oss. Idag firar vi förlovningsdag, tio år har jag haft en ring på mitt finger. I tio år har den suttit där och dom gånger den inte suttit där är lätträk…

Tummen upp eller tummen ner?

Facebook.
Tummen upp, gilla eller likes.



Det här resonemanget har jag läst på flera ställen, det här med att gilla olika statusuppdateringar, foton eller dylikt.
Vad gillar du?
Gillar du alls?
Gillar du allt?

Jag har en vän som beklagat sig lite till mig för att min vän i sin tur har en vän som gillar precis allt min vän gör. Det kan vara statusar, foton, incheckningar. ja, you name it. Varenda spår hon lämnar på facebook gillas. Hon börjar tröttna då det även kan komma spydiga kommentarer som kan uppfattas som stötande. Sen att relationen mellan dem är något komplicerad och hon känner att hon inte kan ta bort människan gör det hela något svårare.

Vad hade du gjort?