I skrattets tecken...

Igår hoppade jag in i bilen och åkte upp till Eskilstuna för att umgås med vänner från skoltiden, Thessan, Suss, Carro och Terese. Sistnämnda Terese har jag känt sen högstadiet, egentligen ännu längre för tydligen lekte vi som riktigt små men det är inget vi minns.
Suss, Thessan och jag bestämde att vi skulle ses för att se Eurovision tillsammans och självklart bjöd vi in både Terese och Carro. Och oj vad vi har skrattat! Helt galet, jag skrattade så att tårarna rann och att kindbenen och magen värkte.


Jo, vi kanske inte såg eller hörde allt som blev sagt eller sjunget i eurovision men vad gör väl det. En riktigt rolig kväll hade vi och den kan jag leva länge på känns det som. Vid tre-tiden i natt sa Thessan och jag godnatt till varann efter att vi legat och snackat en stund. Vaknade tidigt gjorde vi med så det har inte blivit så många timmar i natt men återigen, vad gör väl det?

Vad säger man om eurovisionen då? Jag tyckte inte att vinnarlåten var den bästa och jag är övertygad om att den inte heller vann för att den var bäst.
Kul var det att Sanna kom på tredje plats, hur bra är inte det liksom? Kanonkul för henne iaf!
Tittade du? Vad tyckte du?

Nu är det förberedelse inför morgondagen som gäller och sen har jag en date med Mr Pillow!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden går fort när man har roligt...

Tummen upp eller tummen ner?

Sommar 2017, del 2