Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från mars, 2014

För 68 år sen...

Idag firar vi!Vi firar att just idag för 68 år sen såg min pappa dagens ljus. Världens bästa pappa som ställt upp oavsett vad saken gällt.  Kört mig och mina kamrater till basketmatcher, kört tre fnittriga och uppspelta tonåringar till deras första konsert med idolerna New kids on the block, hämtat en överförfriskad dotter en sen natt (eller tidig morgon beror lite på hur man ser det) på landet. Torkat mina tårar när hjärtat mitt blivit sviket och tröstat med orden :  "kysser du en står tusen och gråter, mister du en står dig tusen åter
Vi firar min älskade pappa, en av anledningarna till att jag faktiskt står på denna jord.  Min Pappa, världens bästa!   Jag älskar dig av hela mitt hjärta! 

Det gör ont när knoppar brister

Det har väl inte undgått någon att våren är här, visst det är kallt om nätterna men vad gör väl det. Då ligger man ändå under täcket... 



Stockholmsnatt...

Vilken härlig helg vi har haft.
Vi tog tåget mot Stockholm på fredagen, hade bokat rum på Comfort hotell Stockholm, nära centralen. Perfekt så man slapp släpa på väska hur långt som helst. Det var ett litet rum, utan fönster dessutom och jag var väl lite skeptisk till det. Man får ju liksom inget hum om hur dagen ser ut utan ett fönster liksom. Men istället för ett toksvart rum när vi kom på plats hade de löst mörkret på ett bra sätt. Ena hela väggen var en stor upplyst glastavla med färger som kunde överensstämma med dagsljus. Tufft!
Men, vi åkte ju inte till Stockholm för att ligga på hotellrummet.

Fredagen bestämde vi oss för att ta oss ut till Fotografiska, vi knallade runt och tittade på de fotoutställningarna som fanns. Det fanns 4 eller om det var 5 fotografer som hade varsina utställningar. En tilltalade mig inte, jag fick en obehagskänsla i magen när jag tittade på fotona. Jag vet inte varför men fotona var väldigt obehagliga och med det mörkret som var i lokalen gjorde det…

Nu är det lite så här igen va...

Det är dags att knyta den där lilla knubbiga saken i din hand igen.
Ja, jag menar din tumme. Jag bara utgår från att den är knubbig, för min är det men skulle det vara så att din inte är det hoppas jag inte du tar illa upp. ;)


Jag har sökt mitt jobb igen, eftersom jag inte har matte-behörighet måste jag ju söka tjänsten igen. Det gjordes igår och jag håller tummarna! Gör du?

Vad tycker du? Så tycker jag eller vad tror du? Eller? Hur gör vi?

I en syskonskara på fyra (där två inte bodde hos oss, men likt ändå en syskonskara på fyra) där jag är minst har jag väl egentligen inte behövt ta några beslut. Det har oftast varit så att andra har gjort det åt mig, mamma eller pappa och äldre syskon.
Jag har väl egentligen inga problem att ta beslut, i alla fall inte några där beslutet bara rör mig själv liksom. Men så fort vi blir fler så har jag en förmåga att vela.
Lokförarn är minst i en syskonskara på tre, hur hans uppväxt såg ut och vem som tog "hans" beslut vet jag inte men jag tror nog att det såg likadant ut i hans hem som i mitt. Att de äldre tog de beslut som var tvungna att fattas.


Nu kommer vi till det som kan bli ett problem, vi velar båda två när vi ska bestämma saker här hemma. Återigen, de beslut som berör oss båda och jag vet egentligen inte varför. Vi känner ju varandra så bra och vet vad vi gillar och inte gillar. Jag kan bara tala för mig själv men på nåt sätt vill jag vara säker på att det passar o…

Jag håller snattran...

Jag har faktiskt lite dåligt samvete... Blogglusten har varit som bortblåst och istället för att pressa fram nåt som bara blir blä så har jag låtit bli.
Jobbet tar sin tid, jag har som jag nämnt tidigare satt på mig stegmätaren igen och det genererar väldigt mycket promenader. Så det är väl egentligen så att jag inte har tid att blogga.


Men nu vet ni iaf varför jag är tyst! :)

En bra start...

När morgonen startar så här vackert så vet man att det spelar ingen roll hur dagen blir, för den startade bra! :)

Always look on the bright side...

Vi går mot ljusare tider, det har vi väl märkt ganska tydligt ändå. Det blir bara ljusare och ljusare och visst är det underbart. Energin bara återvänder i kroppen efter den här gråa vintern, för visst har vi haft snö men det har ju inte varit så många soltimmar. Lagom till att ljuset återvänder, kommer även tankarna på rörelse tillbaka iaf i mitt liv. Jag har haft en period som inte varit den bästa, varken vad det gäller mat eller motion. Efter ett antal vurpor i trappen, snöskottningsskada och allmän värk i hela kroppen har jag definitivt ökat i omfång. När kläderna sitter illa och jag känner mig obekväm är det verkligen dags att ta tag i det igen. Sen en vecka tillbaka har jag verkligen sett till att vara igång, promenader eller cykelturer på motionscykeln har utökats i veckans motion. Jag menar, för efter nyår har det ju bara förekommit vattendansen som motionsform. Jag försöker tänka mig för vad det gäller mat och annat ätbart, men visst äter jag fortfaranade "onyttigt&qu…

Så var det över

Söndagkväll och helgen lider mot sitt slut.
Sjunker ner i soffan med mitt bubbelvatten och ska ge Nobels testamente en chans. Har sett Studio sex med fröken Malin Crépin som Annika Bengtsson och tyckte väl inte riktigt att hon lyfte rollen som Helena Bergström gör. Helt ärligt förstår jag inte varför man börjar en "serie" med en skådis för att sen låta nån annan fortsätta.

Jaja, skit i det!
Jag har alltid gillat Marklunds böcker men den här har jag inte läst. Jag har påbörjat men inte avslutat. Det beror helt och hållet på att jag inte har lockats varken av titeln eller av bokomslaget. Marklund själv i aftonklänning på väg upp i trappen i Blå hallen.



Jaja, här kommer helgen i bilder! En ganska odramatisk helg!


en ganska grå dag startade fredagen
men jag tycker jag lyckades avsluta den bättre
att sitta på motionscykeln och inte komma nån vart är ju rätt boring. Men att ha "fri-kortet" framför sig gör det hela något lättare...

och så avslutar vi helgen med att pudra he…

Urfånigt!

Mellan de fyra väggar som jag växte upp i, mitt barndomshem var ett ganska oreligiöst hem. Det var aldrig något snack om religion, gud, Jesus, himmel och helvete men det var heller aldrig något snack om motsatsen. Mina föräldrar var varken eller.
Men det här var inom hemmets fyra väggar. Pappa kommer från ett frireligiöst hem där farmor och farfar gick i kyrkan minst en gång i veckan, de bad varje dag och vid varje måltid. När jag var barn, var jag dagbarn hos farmor och farfar och för mig blev att knäppa händerna till maten en vardagshandling, iaf när jag var hos farmor och farfar. Hemma var det underförstått "förbjudet" och larvigt.  Jag gick i kyrkan varje söndag med mina farföräldrar och på fredagar hade jag "Miniton", en barnkör där vi lekte och sjöng, vi hade skoj som jag minns det.
Sen kom valet, jag fick välja själv om jag ville fortsätta eller inte och jag valde det sistnämnda. 
Men man valde sina tillfällen för sitt språkbruk, jag svor mest med vänner och h…