Alla har vi varit små...

Det här fotot fick jag med mig hem efter bouppteckningen efter mormor. Tänk att man varit så liten, det är taget i lekis som förskoleklass hette då. Jag minns tillfället, vi skulle vara sysselsatta med något och sen titta upp i kameran. På bilden leker jag med playmobile-gubbar, min kusin vävde minns jag.
Lekis, där lärde jag mig att göra grimaser på kort, gruppkortet gör jag grimars. Jag lärde mig knyta skor och jag vet att vi lekte mycket.
Jag minns mina fröknar, ansiktet på alla tre men namnet på en, favoritfröken Marianne. Tänk vilket intryck man gör då på barnen. Jag hoppas jag gör det med dem barn jag har på förskolan...

Kommentarer

  1. Så himla söt och kul med minnen från barndomen som blommar upp när man ser gamla bilder.
    Jag har också många glada minnen från lekis tiden.
    Ha nu en skön helg, kram Ing-Britt

    SvaraRadera
  2. Du var och är en riktig ängel! Söt som socker när du var liten, supergullig när du skrek (tyckte jag i alla fall) så det var därför jag stack dig med nål.....även om det var en idiotisk grej att göra (får skylla på att jag inte visste bättre) så var du en riktigt sötnos!

    Självklart lämnar du spår hos barnen, positiva sådana, för du är en underbar människa och en underbar syster.
    Love U

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kunde inte lämna en egen kommentar, av nån anledning. Kommentarsfältet var dolt, så ursäkta att jag skriver som "svar".
      Klart du gör intryck, Sara. Du är en underbar "dagis-fröken". Både mina barn och barnens föräldrar har gillat dig skarpt!

      Radera
    2. Tack Ica! :) Dina ord värmer... :)

      Radera

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en kommentar! Ställer du en fråga svarar jag i samma inlägg och ibland kan jag till och med kommentera det du skrivit så kika gärna in igen...

Populära inlägg i den här bloggen

Tiden går fort när man har roligt...

Sommar 2017, del 2

Tummen upp eller tummen ner?